Dagens utmaning har bestått av att försöka posta ett brev här i Arendal. Vi började med att införskaffa ett kuvert på Europris (som ÖoB i Sverige). Väl där passade vi på att köpa ved till kaminen också. I kassan frågade vi efter frimärken. De hade tyvärr inga frimärken eftersom de inte har någon av postens brevlådor utanför affären. Men prova gärna i mataffären här brevid.
Så vi passade på att panta tomflaskorna som har åkt runt i bagagen några dagar, köpa lite smör och i kassan frågade vi så efter frimärken. Nej tyvärr det har vi inga för vi har inte någon av postens brevlådor här. Men prova Rimi lite längre bort, de har en brevlåda från posten och säljer frimärken.
Den affären ligger ändå på vägen hem så vi stannade där, gick in och frågade tjejen i kassan om frimärken och hur mycket porto vi skulle behöva för att skicka brev utomlands. Hon såg ut som ett levande frågetecken. Hennes kollega visste däremot bättre. För att skicka brev utomlands behöver ni både frimärken och ett litet blått klistermärke. Vi har tyvärr inte de blå klistermärkena. Men försök med nästa Rimi en bit bort, de har det!
Jahapp så vi åkte vidare hemåt och stannade en fjärde gång på den Rimi som vi fick tips om. Gick in med vårt kuvert och fick se att de hade en hel disk med postens logga. Yes här kan vi få hjälp! Väntade och väntade, tjejen i kassan skulle expediera både de som handlat mat i en kassa och postens kunder i en annan kassa. Tillslut kom hon till oss, ryckte åt sig kuvertet och frågade om vi ville veta hur mycket porto vi behövde. Ja det vill vi gärna och så ska vi skicka det utomlands. Ja det blir 18 kr då. Ok, Goran betalar 20 kr i myntautomaten men får ingen växel. Tjejen i kassan sätter inte på några frimärken utan skriver 18 kr på vårt kuvert och börjar lägga bort det.
Nej, vi vet inte adressen än (kuvertet var helt blankt) så vi vill bara ha frimärkena och ta med oss brevet igen! Då räcker hon det till sin kollega, säger något lite snabbt och kollegan tar med oss till den första kassan igen. Där sätter hon på porto utan den lilla blå klisterlappen och ger oss kuvertet. Ursäkta men det ska fortfarande skickas utomlands, vi behöver den blå lappen.
Hon rycker åt sig kuvertet igen, fixar och slänger till oss kuvertet igen...
Man kan ju helt klart bli irriterad för mindre. Om vi hade åkt till denna sista affär först och inte vetat att man ska ha den blå klisterlappen (om man nu ens behöver den?) så hade brevet kanske fastnat någonstans på vägen för att de två idioterna i kassan inte ens kunde lyssna på vad vi skulle göra med brevet...
Tillslut hade vi ju i alla fall våra frimärken, men jisses vad vi fick jobba för dem. Och det kanske inte hade varit så farligt om vi nu inte hade utsatts för såna här saker dagligen som verkar bero på att hela landet verkar livrädda för att ha någon som helst form av struktur och bestämda arbetssätt och ingen verkar någonsin veta något om nåt...och nämn inte ens ordet ansvar, puh hemska tanke!
Ja, vi är helt enkelt lite irriterade idag. Och sen när vi kom hem skulle jag ju till stan och posta brev-eländet. Ser postens kontor och tänker, gött där utanför måste de ju ha en brevlåda. Tror ni de hade det? Nepp såklart inte. Postens öppettider är ju ändå 11-17, varför skulle de behöva en brevlåda utanför när alla ändå slutar 15.30 (för det gör väl alla?)....!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar